Att arbetsmarknaden håller på att förändras är ett faktum, något som vi skrivit om många gånger. Det traditionella kontorsarbetet från 9 till 5 är inte längre det självklara, och allt fler väljer att själva kunna styra över sin arbetstid framför en fast anställning. I USA talades det om The Great Resignation i samband med coronapandemin, då en våg av människor sade upp sig från sina fasta anställningar för att söka nya flexiblare karriärsalternativ. Bland dem var det många som anslöt sig till den växande skaran ”independent workers”, det vill säga personer som själva säljer sina tjänster för tillfälliga gig.
Även i Sverige och inom Europa har vi sett ett växande intresse för att frilansa i egen regi. Enligt en ny studie, ”The Voice of Freelancers – Future of Work Study 2022”, jobbar 28 miljoner personer inom EU via digitala plattformar. Bakom studien står tankesmedjan Free Trade Europa, Future of Work Institute och #workanywhere. Syftet med studien var att få en tydligare bild av vilka det egentligen är som bidrar till den växande gigekonomin inom EU, för att i sin tur få en bättre förståelse för deras utmaningar och behov.
Glen Hodgson som är grundare och VD för Free Trade Europa menar att bilden av vilka som jobbar via digitala plattformar inte riktigt överensstämmer med verkligheten.
”Många tror att det framförallt är Gen-Z och Millennials som jobbar via digitala plattformar, men i själva verket är majoriteten äldre än 35 år. De besitter en specialistkunskap eller många års erfarenhet inom ett visst område, och lever på att sälja tjänster kopplat till sin expertis,” säger Glen.
Enligt studien arbetar 30% som ospecificerad konsult, 25% inom IT, 25% inom bygg och konstruktion, samt 30% med leveranser, varav den sistnämnda är den kategori som de flesta associerar med gigekonomin.
”En annan missuppfattning bland många är att de som frilansar gör det för att de inte kan få en traditionell anställning, och att de tjänar väldigt dåligt. Det är inte sant, faktum är att de tjänar väldigt bra, 10 % tjänar över 5 000 EUR per månad vilket är långt över snittet i Europa,” fortsätter Glen.
80% utav de tillfrågade i studien säger att det är ett livsstilsval. De trivs med frilanslivet och vill gärna fortsätta arbeta i egen regi. Glen menar att denna missuppfattning kring vilka som faktiskt utgör gigekonomin är ett problem eftersom diskursen sällan handlar om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att frilansa, utan snarare om de negativa effekterna.
”Än idag behandlas frilansarna som andra klassens medborgare på en del arbetsplatser, och många företag saknar fortfarande en ordentlig strategi för hur de ska ta emot och integrera frilansarna på arbetsplatsen. Dessutom har samhället i stort inte hängt med utvecklingen, och frilansarna utestängs från många finansiella tjänster och sociala skyddsnät. Trots att många frilansare tjänar mer än genomsnittet har de svårt att exempelvis ta ett banklån.”
Enligt Glen måste både företagen och samhället i stort börja anpassa sig efter den nya verkligheten:
1. Företag och organisationer behöver utveckla en strategi för hur de ska arbeta med frilansare.
2. Individer behöver få stöd och rätt förutsättningar att skapa egna affärsverksamheter och växa utifrån sin passion.
3. Det behövs en övergripande policy för hur samhället ska ta tillvara på frilansarna. Detta kräver samarbete och samråd mellan regering, fackföreningar, företag och frilansarna själva. I dagsläget sker inte detta.
I ett tidigare inlägg har vi listat tre konkreta tips för hur företagen kan anpassa sin HR-strategi utifrån de nya förutsättningarna som gigekonomin skapar, läs En växande gigekonomi skapar en ny spelplan.
